I musik är en fuga en kontrapunktisk kompositionsteknik i två eller flera röster, byggt på ett ämne (tema) som introduceras i början i imitation (upprepning vid olika tonhöjd) och återkommer ofta under kompositionens gång.
Vad kännetecknar fuga under barockperioden?
I en fuga presenterar en röst huvudämnet och kan sedan fortsätta till olika material, medan det i en runda finns en exakt imitation av ämnet. Dessutom är melodin av en fuga i olika skalor, medan melodin i en omgång är i samma tonhöjd. Fugor introduceras av preludier.
Vad är en barockfuga?
En fuga är ett musikstycke som använder sammanvävda melodier baserade på en enda musikalisk idé. Fugues var mest populära under barockperioden, ca. 1600-1750. De baserades på en tidigare idé från renässansperioden kallad imitativ polyfoni, där flera sångare skulle sjunga samma melodi vid olika tidpunkter.
Vad är huvudstrukturen för en fuga?
En fuga är en speciell typ av polyfonisk konsistens. Fuggar börjar alltid med en melodi som spelas på ett soloinstrument/sjungs av en soloröst eller produceras av instrument/röster i samklang. Denna melodi spelas sedan av alla andra instrument eller röster i tur och ordning, men inte nödvändigtvis på samma tonhöjd.